patriciafrisk

Hej ni som läser detta.. 

Nu har jag inte skrivit här sen 1 år tillbaka faktiskt, det är egentligen helt sjukt vad som kan hända på ett år. I mellan åt känns det som att man har stannat upp men livet bara rullar, men det känns nog så för vi lever i en sådan konstig värld nu för tiden, 24/7 samhället knullar en. Jag vet inte ens om jag vill sätt ett barn till denna värld (när nu den dagen kanske kommer), ska dessa barn få genom lida den stress, att vara uppkopplad och tillgänglig dygnet runt.. usch.. nä men asså ja jag vet egentligen inte varför jag ville skriva här, antagligen för att skriva av mig, att få berätta med mina ord, mina tankar. Jag saknar min pappa väldigt mycket fortfarande,  sjukt konstigt ändå. Det är ju faktiskt snart 3 år sedan.. min mamma har börjat höra av sig igen efter alla dessa 15 åren,  jag bor själv i en lägenhet men jag trivs med det sjukt mycket, jag är rädd att jag inte vågar bli "kär" igen, jag är faktiskt rädd att alla mina kärleks känslor har försvunnit. Jag bryr mig väldigt mycket om människor men när det kommer till kärleks känslor så vet jag inte om jag vågar men det gör jag nog väl.. nu fyller jag 20 om 5 dagar, WOOP WOOP.. önskar att pappa var här, bara att kunna få en kram & ett "Jag älskar dig min vackra underbara dotter" men nej det går inte.. jag har jobb och det är jag glad över, jag äälskar verkligen mitt jobb! Men det känns som att något fattas, något som gör att jag mår väldigt dåligt i mellan åt . . Som min rubrik säger #näringenser. . Alla ser alltid att jag är glad, sprallig,  jobbig och högljud. Men när ingen av er alla människor ser mig så är det inte så. Jag lever med en ångest varje dag & den är hemsk.. jag försöker men jag orkar inte, jag bryr mig faktiskt inte speciellt mycket i heller om att jag mår dåligt utan jag typ bara så ja men okej ännu en dag med ångest där jag bara vill krypa ut ur min kropp.. Fuck it, skitsamma.. nej men ja nu är jag klar.. ännu en osammanhängande text & snurriga saker.. #skyllerpåminadhd

 

Puss ♡