patriciafrisk

Igår fyllde min pappa 50-år & den fick vi fira på sjukhuset, på palliativa avdelningen i trelleborg..

Vi har aldrig riktigt firats pappas födelsedag men vi har alltid ätit något & jag har alltid köpt något med kärlek till honom. Igår fick han en tavla som jag målat till honom, en nalle björn & ett fint kort, så det sitter nu fint uppe i hans rum på avdelningen.

Igår kunde pappa prata relativt bra, men ibland svårt att hitta visa ord men det som är skönt är att han fortfarande har sitt glada humör kvar så gått det går.

Det är lite tungt att behöva gå & hälsa på sin pappa där för man vill ju egentligen ha honom hemma, hemma så man kan prata när det behövs, kramas när det behövs, bråka när det behövs, skratta när det behövs... Jag vill bara att min pappa ska vara frisk, frisk som han var innan..

Jag hatar att denna sjukdomen finns, att det är så så jävla liten men kan förstöra för så många människor. Det gör så ont i mig att veta att det snart är slut, ont att höra sin egen pappa säga dom orden, att se sin lillebror lida, att se min faster lida, att se mina far föräldrar lida & att se min pojkvän lida.. Det är inte rättvist!!!

Ska gå & hälsa på pappa ikväll tänkte jag, hoppas då att han är lite piggare så han slipper må dåligt sista tiden iaf.

Kram på er <3